En uddaflaska ur skafferiet, den sista från vårt besök hos Bosquet des Papes. Varför skall de flesta lagringsdugliga viner vara så goda även i sin ungdom? Antingen köpa fler flaskor av varje, eller prova lite mindre ofta är nog lösningen, jag tror på fler flaskor.. Vinet är djupt mörkrött. Nosen domineras av örter, kryddor, rostigt järn, lakrits, vinbärsblad och viol. Här finns också lite dovare toner av torkade fikon, tobak och mandel. Vinet har fina tanniner och bra struktur. Trots en del söt frukt så slår vinet aldrig över och blir syltigt, tvärtom så håller det en ganska stram drickvänlig stil över hela kvällen. 14% alkohol hanteras fint och märks inte nämnvärt. På det hela taget ett trevligt och ärligt matvin som inte sticker ut på något sätt, men fyller sin uppgift till kvällens oxkinder på ett alldeles förträffligt sätt. Önskar att vi haft några fler på lager.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar