Chianti Classico 2007 + korv

Inför förra helgens möte med vpk2881 så beställdes hjortfilé hos butiken Devilda i Järna. Med hem från butiken följde också ett antal av de tidigare beskriva vildsvinskorvarna. Vi är fanatiskt förtjusta i de som smaksätts med rostad fänkål och salvia. Himmelskt goda! Nåväl, när vi igår funderade över vinval så kunde vi helt enkelt inte låta bli att köra en favorit i repris, det fick helt enkelt bli en Monsanto Chianti Classico Riserva 2007 igen - den kombinationen som fick oss i spinn bara för några veckor sedan. Vi valde också att ta med en I Sodi Chianti Classico 2007, som vi också gillar skarp, för att se hur vinerna förhåller sig till varandra och till maten. Ingen regelrätt shootout, det vore inte riktigt rättvist mot standard I Sodi, men vi kommer snart få hem deras riserva, och då blir det nog en tuppfight kan jag tänka mig.

Efter en timme i karaff så häller vi upp och slår vi oss ned för att känna på vinerna. Det är uppenbart att vinerna härstammar från samma region, druva och seriöst vinmakande. Vid första sniffen och klunken så är de förvillande lika, men efter bara någon minut så börjar respektive personlighet och stil bli alltmer tydlig.


Monsanto Chianti Classico Riserva 2007 visar att det inte var en tillfällighet att vi blev alldeles exalterade förra gången. Den bjuder generöst på en härlig egensinnig smak där körsbär, lakrits och mineral, salvia och oregano ger en en underbar doft och smak som blir mer och mer harmonisk vartefter tiden går. Underbar syra och struktur gör att man får hålla i sig för att inte klunka i sig allt på en gång. Åter igen - fantastiskt gott!


I Sodi Chianti Classico 2007 visar upp en mer sötfruktig sida och en tydligare körsbärston i smak och doft. Viol, örter och kryddor kommer till och ger en behaglig helhet. Under perioder tycker jag att det kommer fram tydliga ektoner, men med tiden så integreras dessa helt och försvinner. Munkänslan är frisk och sval och vi kan bara bekräfta tidigare slutsatser. Det här är ett gott vin. 


Vi kan konstatera att  vi gillar båda vinerna, och att de passade bra, väldigt bra, till maten. Monsanto bara växer, drar ifrån,  och blir kvällens favorit, men I Sodi gör inte bort sig alls. Nu när vi nu provar vinerna dag två så skiner båda vinerna ikapp och visar sin fulla potential - de kommer att utvecklas fint med lite tid på rygg i källaren. Vi tankar upp.