Med tanke på hur imponerad jag blev av vinerna vid mitt besök hos Calabretta tidigare i vår, så kändes det som ett ganska enkelt beslut att lägga en beställning på tillgängliga viner för att njutas på hemmaplan.
Vi har redan hunnit med att öppna någon flaska och provat till olika maträtter. I går blev blev sällskapet en långkokt vildsvinskarré som sedan skivades upp och snabbt grillades någon minut på varje sida samt MM's goda potatissallad med massor av gräslök och kapris. Fungerade vinet bra till?
- Ja, det gjorde det!
Vi förstår varför Calabretta själv, och många andra, ofta jämför vinerna från Etnas nordsluttningar med Barolo och Barbaresco från Piemonte regionen. Redan den brunröda färgen och den transparenta uppenbarelsen i glaset visar på tydliga likheter. I jämförelsen ligger också förhållningssätt och likheter i den traditionella vinframställningen, och man vill gärna ses som ett kommande område med motsvarande kvalitéer och ambitioner. Inte oss emot.
Doften fortsätter att framkalla liknelser, men här finns också ett särpräglat eget uttryck, så jag släpper parallellen till Piemonte, för nu. En härlig jordnära doft med mineral, läder, tobak varvas i lager på lager med röd frukt, körsbär, HP-souce, örter, lakrits, bränt farinsocker och en strykning målarfärg. Den komplexa smaken bjuder på nya intryck varje gång vi provat. Råbiff och lite järn sätter sin prägel och viss finns här även en hint av rosor och tjära.
Slank och stram med fin syra och lite finsandiga tanniner ger en behaglig munkänsla och står upp galant upp mot det mesta i matväg. Vinet njuter vi bäst lite svalt efter någon timme i karaff. Vi tycker att det tappar lite i stil och fräschör till dag två, så unna dig ett extra glas efter maten och njut! Det här är ett riktigt bra vin, något som många blogg-kollegor upptäckt redan långt innan Herren såg ljuset, och jag kan inte annat än tycka detta är ett riktigt klipp. Du kan läsa mer här, här och här. Finns fortfarande hos Merolli för 135 Dkr/Sek.
Visst är det trevligt! Jag skulle nog lätt hamna i Piemonte blint men kanske går det att lära sig skillnaderna. Själv tycker jag kryddigheten går mot gammalt läder än Nebbiolos mer tjäraktiga... aja. En amatörs notering. Kul att det är lite kortare mellan inläggen :)
SvaraRaderaFredrik, jag citerar den gode Dr Dängrot - "Det är mycket nu.."
SvaraRaderaHelgen ger lite andrum och tid att komma ifatt sig självt, och något inlägg. Fantastiskt kul att läsa om dina äventyr i Piemonte land. Inspirerande till max!
Jag tror du träffar rätt i beskrivningen om kryddigheten i vinet. Good thinking!
Eventuelt blir det en resa till Köpenhamsregionen till helgen som kommer. I så fall försöker jag nog få till ett Merolli besök och lite fler av denna goding. Måste fundera på ev. andra inköp, har inte det klart för mig idag, tål att fundera på. CU
Trevlig uppföljning på det mycket intressanta Sicilien-reportaget. Jag beställde några flaskor utifrån dina och de andras omdömen och ångrar mig verkligen inte. Fantastiskt gott och uppenbarligen helt i min smak! Men jag antar att detta inte vinner på ligga alltför länge till då?
SvaraRaderaJ - Kul att höra! Vi blev lite förvånade när det tappat lite till dag två. Kanske flaskan eller förstoppade smaklökar. Vi får testa igen. Jag tror inte det är på väg utför, inte i någon rasande fart i alla fall, men tror å andra sidan inte det vinner ytterligare på någon längre lagring. Calabretta släpper vinerna när han tycker de är färdiga att dricka, så lagringen är redan fixad :-) Sympatiskt! Så, vi kommer att dricka här och nu, kanske spara någon för att se var det tar vägen av ren nyfikenhet, och så ser vi fram mot nya släpp!
SvaraRaderaJa, snarare så: hur länge KAN flaskorna ligga innan det går utför? Men det låter ju betryggande att man inte måste skynda sig att göra slut på dem då. Jag kan iofs tänka mig betydligt jobbigare semesterprojekt än att dricka Etna Rosso. ;-)
SvaraRaderaLåter som ett lagom jobbigt sommarprojekt :-)
SvaraRaderaVi för helt enkelt se hur länge de kan ligga, jag vågar inte ens gissa. Vi får höras i saken om några år.