I fredags så grillade vi en rejäl bit entrecot till middag. Till förrätt så passade vi då på att för första gången grilla ostron. Bara att lägga på gallret med locket upp och låta dem koka några minuter i sitt eget spad. Locket öppnas när de är klara, men kan behöva hjälpa till lite med en gaffel eller kniv, men så fantastiskt bekvämt. Gott, detta kommer vi göra om igen, och igen...smaksensation!
Le Fief Du Breil 2001, Muscadet Sévre et Maon, Domaine de la Louvetrie. Till de grillade ostronen väljer vi en flaska muscadet från vinprofilen Jo Landron (han med mustachen). Detta var inget vi hade i källaren utan jag plockade den från hyllan hos Patrick på Les Halles Roseraie. Doften är helt överlägsen med ett hav av salt, tång och rökig mineral som sveps in i och samsas med mer exotiska dofter av citrus, mandel och liten kryddighet. Syran är frisk och allt sammanstrålar i gommen och sväljs lätt ned med en något oljig och lite smörig munkänsla. Vinet passade med närmast kirurgisk precision till de grillade ostronen som lätt slank ned, fortfarande lite varma, tillsammans med det väl kylda vinet.
Då vi dagen efter på Lördagen intog middag på restaurang Autour d'un Cep i Angers, så visade det sig att den yngling som serverade oss och som med känsla rekommenderade bra viner var son till ovan nämde Jo Landron, dock utan mustach. Men mat och vin kunde han, och vi kan i övrigt också rekommendera restaurangen. Mycket bra!
Sördagen fortsatte att skämma bort oss med vackert väder. Vi gjorde smarriga mackor med ost, sallad och skinka, packade två glas och en flaska rose och begav oss till Éprié där vi sedan gick fram till Savenniéres och tillbaka utmed den led som går utmed strandkanten av Loire, i stort sett längs hela dess sträckning. Vi blev otroligt sugna på att skaffa oss varsin cykel, något vi inte ägt på länge, men här är det verkligen perfekt att ta sig fram med cykel, det finns mängder med vackra leder och vägar som bara väntar på att vi skall komma trampande, tillsammans med många andra här förvisso, men ändå. Till vår lilla picnic så provade ytterligare en rose, men återigen, lite för mycket sötma för att pass oss perfekt. Vi lämnar Riage Tournant 2010 från Domaine La Grange Tiphaine utan några fler kommentarer. Jo förresten, vi tyckte den var bättre dag två. Nog så.
På Söndagskvällen så åkte grillen fram igen. Den här gången så blev det snabbgravad och halstrad lax med kokt potatis och örtsås. Skulle egentligen varit en dillsås, men ingen dill så Mia improviserade och allt blev bra ändå. Till detta dricker vi en Pouilly-Fumé "Pierre Précieuse" 2010. Vinet kommer från Domaine Alexandre Bain, en biodynamisk odlare från Tracy-sur-Loire. Vi har väldigt lite erfarenhet av Pouilly-Fumé och har när vi googlat runt förstått att detta inte är det mest typiska vinet för apellationen. Med sin biodynamiska odling, senare skörd och manuella metoder så blir också resultatet ett annat. Då vi inte kan jämföra riktigt kan vi bara konstatera att vi tycker detta är riktigt gott. Vinet har helt klart ett eget högst personligt uttryck. Souvignon Blanc utan alla normala attribut. I nosen får vi mineraler i form av flinta, lite rök och stenkross, exotisk frukt och så päron. Friska fina päron som i piggelin minus socker och godis...nä, nu börjar jag snurra till det lite, hur kommer men ur denna med hedern i behåll? Det gör man kanske inte men det doftade och smakade i alla fall päron - basta. Syran är oklanderlig och vi gillar stilen. Mia mer än undertecknad. Detta kan nog bero på att vinet i sig var gott. Maten var god. Men tillsammans så blev det, om ingen jättesmäll, så i alla fall en liten krock. Ingen "perfect match" här inte. Vi provar igen inom kort, och ser om vi kan ta reda på lite mer om Domain Alexandre Bain under tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar