torsdag 14 april 2011

Torre di Ceparano 2004, Fattoria Zerbina



Ur den strida ström av mail från den oförtröttlige Italienska vinambassadören, och alltid lika entusiastiske, Carlo Merolli så har jag plockat några rekommendationer och beställt en låda blandat för närmare påseende. Här i veckan så damp det då ned en DHL låda med Italiensk rödtjut. Ur lådan plockades en flaska av denna Sangiovese di Romagna Superiore DOC. 
Zerbina drivs sedan 1987 av Cristina Geminiani, som tydligen är något av en "leading lady" i regionen och för vinodlarna. Cristina satsar hårt och seriöst på kvalité och har stort fokus på arbetet i vingårdarna.
Vinet består till ca. 85-90% av sangiovese, resterande är en blandning av Syrah, Merlot, Cabernet Sauvignon och Ancellotta. Vinet lagras på åldrande franska ekfat och ca. 10% nya, plus en liten andel amerikanska fat. Produktionen ligger på ca. 30.000 flaskor per år. Carlo Merolli köpte upp vinet när det släpptes på marknaden och har sedan legat på det i väntan på rätt mognad och läge för försäljning. Carlo tar 105 Sek för en flaska.


Detta är vår första träff med en Sangiovese di Romagna Superiore så vi saknar refereser, men sangiovese är en sangiovese oavsett vilken sida om Apenninerna den odlas på - eller? 
Färgen är vackert rubinröd, och doften känns bekant i alla fall. Plommon, körsbär, örter, thé, söt lakrits och en påtagligt kryddighet. I munnen känns vinet lite stickigt och har en för oss nästan extrem kryddig hetta som eldas på av en hel del alkohol. Vi tror inte att de 14% som är angivet på flaskan riktigt räcker till. Känslan är lite som när man kryddat mat med en gnutta för mycket chili. Hur som haver, smaken kommer med lite tid och luft och vinet fungerar alldeles utmärkt till  grillad kyckling, bra syra och rejäla tanniner, men det är inget vin vi njuter ett glas av rakt upp och ned. Nu öppnade vi förvisso vinet direkt efter leverans och det befann sig säkert i ett allvarligt fall av transportchock. Det visade också upp en betydligt bättre sida under dag två då toner av mandel, lite målarfärg och en lite sötare blommig ton. Även hettan var då betydligt mindre påträngande. Vi låter resterande flaskor ligga och ger det en ny chans om ett tag innan vi beslutar oss för om det blir tummen upp eller inte för detta vinet.

5 kommentarer:

  1. Hade du gett ett svagt vin från SB samma chanser som ett svagt vin från Carlo? :)

    P.

    SvaraRadera
  2. P - Kanske, om någon varm rekommenderat det och det visade på vissa kvalitéer som jag trodde kunde ge något. Och jag hade någon flaska till i skafferiet..

    SvaraRadera
  3. Relevant fråga P. Jag har frågat mig själv detsamma vid ett flertal tillfällen. Svaret blir alltid: Nej. Mycket på grund av att inköpssituationen kan vara en del av vinupplevelsen. Ett personligt möte, tips, råd och erfarenheter som utbyts. Detta händer mig aldrig när jag handlar på SB. Stockholmarna verkar ha utvecklat ett liknande syndrom med Vinik så situationen är ju på intet sätt hopplös, här i gamla Svedala!

    /Patrik

    SvaraRadera
  4. @IV
    Det är väl så med det mesta att även upplevelsen runtomkring huvudprodukten spelar stor roll i hur man upplever huvudprodukten eller hur man vill uppleva den. Hjärnan är fantastisk på att spela trix med en :)

    Jag är ju likadan och de flesta andra med så det är inte meningen som ett påhopp utan mer en tankeställare.

    P.

    SvaraRadera
  5. Huvudet på spiken. Det är också mycket fråga om förtroende att köpa ett vin "blint" utan att ha provat först, och att gå på en rekommendation från någon man någorlunda har kalibrerat smaklökarna med, som vissa bloggare, importörer som Vinik och Merolli m.fl. Och det får du inte utan detta möte, och allt "runtomkring". Om det inte levererar och om man sedan ger vinet fler "chanser" beror nog även på omständigheter som hur och när det provades, tillgång etc.

    SvaraRadera